Motorcafé med Carl-Magnus Skogh
juli 29, 2022 15:07:09
Härlig nostalgi bjöds det på när Vänersborgs Idrottshistoriska Förening arrangerade höstens andra café på temat motor. I första hand handlade det om Saabs tävlingsperiod, där kvällens huvudperson Carl-Magnus Skogh också spelade en viktig roll. Ofta fanns brodern Rolf vid hans sida i bilen och han fanns även vid storebrors sida under cafékvällen.
Dalslandssonen Carl-Magnus framfart rallyskogsvägar, isbanor och andra banor gav stora framgångar under 50- och 60-talen. Till skillnad från dagens specialiserade tävlande körde man på den tiden allt och det kunde vara snabba ryck mellan de olika tävlingsformerna, rally på lördagen, isbana på söndagen och dessutom fick tävlingsbilen vara fortskaffningsmedlet mellan tävlingsplatsen och hemmet för att kanske hinna till jobbet på måndagen. Lätt att inse att det fordrades tuffa grabbar för att hänga med i tävlingssvängen på den gamla tiden.
När Skogh började köra hade han heller inget stall bakom ryggen som tillhandahöll utrustning, utan det handlade om att köpa och köra sina egna standardbilar, som även fick användas i vardagen. Tävlandet bidrog också med viktiga kunskaper och erfarenheter för Saabs biltillverkning och utveckling i stort.
Carl-Magnus berättelser med inpass från broder Rolf och skicklige mekanikern Rolf Ebefors, som var en uppskattad medlem i gänget illustrerades med ett stort antal bilder. Skoghs tävlande höll sig inte inom Sveriges gränser utan rörde sig över hela Europa. Många tävlingar i Norge och Finland förstås, men även Monte Carlo-rallyt och Tulpan-rallyt var tävlingar som fanns med i minnet.
Carl-Magnus var skicklig när det gällde att hålla sig på vägen, men några avåkningar blev det förstås. Bland annat första gången Skogh fick stifta bekantskap med ”otyget” skivbromsar. Det ledde till besök på sjukhus, där Carl-Magnus trivdes lika illa som med bromsarna och därför rymde genom fönstret till broder Rolf på hotellet! Ett annat minnesvärt tillfälle var när Carl-Magnus och två andra tävlande (bl a Eric Carlsson) nästan hamnade ovanpå varandra efter att ha kört av vägen i samma svåra kurva.
Även om det var i rallyn som Carl-Magnus var mest framgångsrik, blev det även segrar på såväl isbana som i banracing, t ex Kanonloppet i Karlskoga 1958. Om iskörning konstaterade Skogh att det inte var helt enkelt att hantera de långa spikar, som däcken då var försedda med.
På frågan om vilken seger han värderat högst svarade Carl-Magnus att det var när han erövrade Rikspokalen 1960 efter segrar tre år i rad. ”En ful fan, men ett fint pris”, konstaterade han och berättade att morsan liknat priset vid en Nilfiskdammsugare.
Text Ing-Britt Knutsson
